Den småländska grindcoretrion förnekar sig inte. Sedan deras ”In vino veritas”, en ordentlig känga mot ungefär allt och alla och lite till, har de både lyckats knåpa ihop ”Valet 2010”, en mini-CD där låtarna i tur och ordning avhandlar våra riksdagspartier, och fyralåtarskassetten ”Med segerrika vapen”.
Med sitt blodindränkta konvolut (människoblod och inget töntigt grisblod, enligt uppgift från medlemmarna själva) är det lite så att jag drar mig för att vidröra eländet, men när jag väl tagit mod till mig och plockat ur kassetten ur omslaget kan jag ju lika gärna lyssna. Låttitlarna talar sitt tydliga språk, på A-sidan återfinns ”Man blir så jävla trött”, ”Tafatta snutkukar” och ”Vinylpunkare”. B-sidan består av ett enda spår, ”Calle Konung & Co”. Femtekolonnare skulle någonstans kunna sägas vara värdiga arvtagare till betydligt mer kända/kultförklarade Massgrav, både vad gäller attityd och sound, det handlar alltså om råsnabb lo-fi-grindcore på svenska.
A-sidans tre spår lämnar inte mycket paus för andrum, tre snabba grindcoredängor på max lika många minuter avverkas, och med undantag för något enstaka midtempo-break är det motorvägsfart rakt igenom. Precis som det ska vara. Att B-sidan innehåller ett enda spår skvallrar om en viss differens i låtlängd och/eller tempo, och visst – betydligt längre är den, ”Calle Konung & Co”, och visst innehåller den ett tungt, nästan doom-influerat parti, men på det stora hela är det straight up grindcore Jonas, Fritjof och Karl levererar. Och de gör det med den äran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar